Nu tänkte jag bli sådär överdjup för en gångs skull och fråga är det bara jag som har panik inför framtiden, vad man ska gå efter gymnasiet och så? Känner mig inte stor nog, känner mig fortfarande som en liten skit i första klass. Visst, jag vill gå läkarprogrammet senare, det vet jag redan.. eller vill jag det? Vill jag bli läkare eller tycker jag bara det låter tufft? Skulle jag klara av pressen och arbetstiderna och plugget innan man blir läkare, skulle jag verkligen palla att låta folks liv vila i mina händer? Och om jag inte vill bli läkare, vad vill jag då bli? Jag skulle aldrig vilja stå i butik, sälja kläder eller skor eller mat är inte för mig, verkligen inte. Kontor känns som ett as jobbigt jobb. Jag vill ha ett jobb som det händer mycket saker i, olika saker hela tiden, nya saker. Polis kanske, men skulle jag klara av det? Kriminaltekniker låter as kul, men jag vet inte om jag skulle palla det heller. Tycker skolan mest är äcklig nu. Hur ska jag då orka med 5,5 års studier för att bli läkare sedan?  Visst, det kanske blir andra saker sedan då man pluggar inför något man vill, men jag tycker fortfarande det är jobbigt. Tänk om jag ångrar mig efter 2 år, vad händer då? Och det är inte precis nära till närmsta pluggställe om jag ska bli läkare. Umeå, Uppsala, Stockholm, Lund tillexempel. Jag vet inte jag.. pressen finns ju hela tiden. Men jag får försöka inte stressa allt för mycket, det ordnar sig nog som alla alltid säger.