Det går ett lyckorus genom min kropp. Jag längtar tills kroppen inte orkar längta mer, jag hoppas tills kroppen inte orkar hoppas mer, full med förväntningar. Jag tjuvlyssnar och tvingar mig själv att sluta, jag måste vänta. Imorgon tänker jag inte vänta mer, då tänker jag lyssna, och jag tänker njuta.